cronebäck.se har ny anhalt

Ja, Nu finns cronebäck.se på wordpress så kika in där för där kommer jag finnas framöver. Den här kommer finnas kvar som miraku.blogg.se men inte uppdateras mer. Ses på cronebäck.se!

Här och där och här

Jag har varit i Malmslätt under helgen som varit och fram till idag. Jobbat och hängt med Adde och hans pappa. Klippt gräs, rensat ogräs och sånt där. Men nu är jag hemma för en stund igen.

Jag bloggar inte så mycket nu, men det betyder inte att jag inte är bloggaktiv. Jag håller på och byter bloggportal. Wordpress ska bli mitt nya hem. Dit flyttar jag nu rätt många av mina inlägg härifrån. Det tar tid, men snart kommer cronebäck.se att landa där istället för här.

Varför undrar ni nu?

Jag som precis fått det så fint här. Det har jag ju såklart. Men blogg.se är inte i närheten av wordpress när det kommer till användarvänlighet. De har app till androiden, de har sidfunktioner, de har bättre kategorifunktion etc. etc. Därför väljer jag att fortsätta min resa där. Men tills det blir klart, får ni fortsätta följa mig här. Det är ju inte illa det heller!

Kontaktfält, belöningar och kriterier

Idag tränade jag agility på LBK med Hedvig. Eller ja, med Kezo men Hedvig tränade hon också, fast med Monster.
Idag stod kontaktfält och hoppteknik på schemat och hopptekniken gick jättefint! Satte upp två kryss och en oxer med ett galoppsprång mellan alla tre och han flöt så fint över! När jag sedan släppte upp honom på balansen efter hoppen och sprang bredvid sög han så bra framåt att jag inte hann med fram! wohoo!
-------------
Jag fick göra vissa modifikationer på balansen idag. Även med bågen så hoppar han ibland även om tyngdpunkten är låg. Tillräckligt ofta för att det inte ska kännas hundra. Så mot slutet gjorde jag så att jag gjorde en rejäl halvhalt precis innan han kom fram till kontaktfältet och då hände det lite grejer. Han bromsade in och sänkte sig ner. Träffade kontaktfälten fint. De flesta av gångerna. Ibland hoppade han ändå men träffade trots det kontaktfältet och där är mitt problem. Jag vill ju att han tydligt ska trampa och söka sig neråt, alltså bör jag väl inte belöna när han hoppar av uppåt, även om han trampar på kontaktfältet? Jag vill ju att han ska trampa av neråt.
--------------
Agility är självbelönande för Kezo. Han älskar det och känner sig ganska bäst oavsett vad han gör. Det är kalasbra! Men det gör det svårare för mig att markera fel. Jag tänker aldrig fya honom. Agility SKA vara kul hela tiden. Alltså måste jag bli bättre på den där jackpotbelöningen. Jag måste bli mer kalasglad och visa att jag tycker att han är bäst i världen när det stämmer till hundra procent. Kezo måste tydligare märka på mig när det blir rätt och när det inte blir lika mycket rätt. Det är nog bara om jag får honom att känna den skillnaden som vi kan få någon ordning på de där kontaktfälten på balanshindret.
-------------
A-hinder och gunga då? Ja, där har jag mer glada nyheter! Gungan tränade jag lite i torsdags och där är han ju framme på kontaktfälten när gungan slår ner så där jobbar vi på att han ska springa hela vägen upp och sen springa när gungan är nere. Det går bra! A-hindret och bågen går dessutom väldigt bra. Där blir det verkligen running av det hela när bågen är på plats så där tänker jag jobba vidare med det.
-------------
Gråa hår kommer jag att få av det där balanshindret men det känns som vi kommer närmare och närmare en lösning för varje gång. Halvhalter i kombination med en båge. Halvhalt vid uppfart också för där hoppar han så fint över hela fältet om han har bra fart. Ja, jösses..
-------------
Det är väl det här som gör agility så kul? Att det hela tiden finns saker som kan förbättras och finslipas och göras om. Allt för att hitta ett sätt att jobba som fungerar för mig och min hund, när ja inser att något inte fungerar.

Agilityträning med slalomfokus

Innan agilitykursen som jag höll tillsammans med Johanna R i torsdags passade vi på att träna lite. Sofia kom upp med Stacy och Zeke också och hade med sig en slalomkombination där slalom skulle tas 4 ggr från olika håll och vinklar.

Övningen tröttade verkligen ut men gjorde mig glad då jag insåg att Kezo verkligen har säkra slalomingångar och kan hålla slalom fast jag byter framför medan han kör. Dock får jag inte dra ifrån för mycket än. Men med tanke på hur långt vi kommit på ganska kort tid är jag kalasnöjd! Det var inte länge sen jag stöttade genom hela, bara för att jag trodde att det krävdes. Nu är han väldigt självständig och jobbar fint genom hela slalom. Lite mer fart skulle inte skada, men man kan inte få allt.

Kursen gick bra den också. Bakombyten och framförbyten stod på schemat och den här gången fick kursarna verkligen jobba, vilket de gjorde med bravur! Så duktiga kursare vi har!


Ida motionerar också!



Har varit lite småkrasslig ett tag och allmänt trött men kände att nu får det faktiskt vara nog med att slöa! Så idag tog jag en runda på asfalt som blev 3 km. Kändes bra tycker jag trots att halsen inte är hundra. Blir det inte värre av det här ska jag nog ge mig på 5km igen på fredag!

Kezo motionerar del 4

Ja, det var länge sen jag uppdaterade på den fronten nu. Livet tog ett litet sidospår och levs lite annorlunda just nu. Men vi håller igång!

Bland annat så är Kezo i Malmslätt om dagarna med Adde nu för tiden. Det betyder att vi cyklar dit och hem från och med den här veckan (förra veckan var jag lat och tog bilen). Det blir knappt en mil om dagen och det tycker jag är bra!

Vi har också, som ni såg på bilden i förra inlägget, fått upp lite hinder i Malmslätt. Där tränar vi litedå och då. Lite trångt är det, men ingångar i slalom får sig en ordentlig genomkörare och tajta svängar efter hopp, runt hopp osv. blir det också av!

Imorgon har jag dessutom vilat två kvällar hemma och SKA ut och springa igen! Nästa vecka är det blodomloppet. Då ska jag orka 5 km på asfalt.

Nu kör vi! Full fart!

Bilder från tiden som flytt

 

staketbygge på LBK (bild av Hedvig)

 

 

En morgon utanför vår lägenhet..

 

 

En förmiddag på jobbet

 

 

En kväll på byggområdet

 

 

En eftermiddag vid en baklucka

 

 

Den berömda bakluckan..

 

 

Min egna lilla agilitybana. =)


Vips, så är det snart måndag!

då var den här helgen slut i ett nafs den också.

SOF-sittning i fredags som flöt på fint! Kul att träffa många från SOF-organistationen från 2009.

Linköpings brukshundklubbs första officiella agilitytävling på lördagen där jag funktionärade. Vi är ju för duktiga för klass1 =). Det gick riktigt bra och flöt på fint!

Snabbt vidare till stan efter ombyte till SOF-kostymen för att gå längst fram i Kårtegen med övriga gamlingar. Sån härlig känsla att kunna njuta av spektaklet utan att stressa sönder sig. Känns rätt häftigt att jag för två år sen var med och fick hela Kårtegen att rulla.. Lite galet!

Bakluckebar är en självklarhet för gamlingar efter kårtegen. Så även detta år. Utanför området samlades gamlingar i alla åldrar bakom en baklucka för att dricka gott, äta gott och prata om hurpass mycket bättre det var förr. Och berömma SOF2011 lite för att det faktiskt var rätt bra i år också!

Områdeshäng med Malin en stund. Lyssna lite på orkestrar, äta lite mat, fundera över om en handbroms på en lastbil kan vara retarded?

Då vi var mäktigt trötta efter en fredag och lördag med full fart valde vi sen att dra till Christoffer och titta på eurovision. En galen Christoffer tjoade och skrek och förbjöd andra att göra detsamma. Rätt låt vann såklart inte och väl hemma somnade jag ruggigt gott sen.

I förmiddags när vi vaknat till liv var det dags för pizzahäng nere vid Ryds centrum. Att man kan ha picnik på asfalten utanför Hemköp insåg vi ganska snabbt. Att funkis-Per i informationsdisken var söt fick vi också veta av Christoffer flera gånger. =)

SEN tog jag ledigt och åkte till Malmslätt och vilade. Jag har haft ett alldeles för högt tempo den här veckan för mitt eget bästa. Nu är jag hemma i Ryd igen och ska se Sverige förlora VM-finalen mot Finland och sen sova. Imorn är det visst jobb igen..

Dagens "Det var bättre förr"-bild



Ölen tog aldrig slut i baren. Vi hade dessutom tre olika sorter. =)

Dagens "Det var bättre förr"-bild

SOF var bättre förr. Vi konstaterade det igår. Varför inte visa det i bild!



Vi hade TV i baracken. Med Sunes sommar!

Full fräs

Ja, det är ju bra när man bokat in sig på tre/fyra saker samma helg och inser tisdagen att allt krockar. Nu är det uppstyrt i alla fall och bara en av sakerna fick stryka på foten. Sorry mamma.

För agilitytävlingar, Adde och SOF är faktiskt viktigare. Jag ska hålla sittning för SOF2009 på fredag, funktionära på tävling halva lördagen och se Kårtege och fira SOF på lördagen. På torsdag och söndag är det Addedagar!

Amatörer vilar på helgerna.



Malin vilade på SOF2009. Eller efter, rättare sagt.

Glädjespridning, men på vems bekostnad?

Det är vår och vår betyder kosläpp. Överallt görs det reklam för detta event. Ja, för det är vad det har blivit. Alla försöker krama ut lite uppmärksamhet och pengar ur en dag där korna släpps på bete. Efter ett halvår i en mörk och tråkig ladugård. Inte konstigt de har spring i benen? Inte konstigt de sprudlar av glädje? Inte konstigt de ser lite stela ut.

 

Skulle vi inte hellre se kor som lugnt går ut om dagarna, för att de får gå ut varje dag? Hela året.


uppdatering

Trots förkylning var jag ju tvungen att åka upp idag för att kolla över de där kontaktfälten igen. Nu har jag hittat en position av bågen som verkar fungera bra. Han är tydligt nere med frambenen på kontaktfältet på balansen. Så nu ska jag fortsätta därifrån och se vad som händer! =)

Ett par slalomingångar fick vi till också och där har jag inget att klaga på!

Kontaktfältens resa

Jag skrev ju sist att jag ska börja testa en ny lösning på kontaktfälten. 2 på 2 av fungerar inte som det ska och att kräva av hund, som ibland får tidsfe,l att stanna på tre olika ställen på banan känns ju helt fel.

Jag har alltså börjat träna med en "båge" vid nerfarten. Med hjälp av hinderstöd och ett repkoppel får jag en båge som Kezo måste springa under för att ta sig ner. Detta gör att vi kan hålla hög fart och inte behöva stanna. På träning har det känts väldigt bra!

Igår filmade jag ett par nerfarter för att kunna se mer exakt hur bra han tar hindrena. Det visade sig att marginalerna inte är jättestora. Han hoppar fortfarande av lite för tidigt även om tyngdpunkten är låg. Nästa pass ska jag alltså sänka bågen lite och flytta den för att hitta ett läge där det krävs av honom att trampa av ordentligt långt ner. Det BORDE gå!

 

På A-hindret har jag också testat och det finns inte på film. Dock har jag en känsla av att han trampar av bättre på kontaktfälten där. Men ska syna det en extra gång. Gungan tar han såpass bra nu att han hinner ända ut på kontaktfältet innan brädan slår i backen så där borde inte några hjälpmedel behövas.

 

Vi är bara i början av denna nya resa. En månad kvar till nästa tävling och vi får väl se hur det har gått då. Det är roligt att pröva något nytt och även om inte jag och Kezo får till det till hundra procent kanske nästa hund har större förutsättningar för att få till något bra om den tränas från början!


Kontaktfältsbekymmer på en i övrigt grym hund

Igår åkte jag och Hedvig ut för att träna agility. Agilityklassbana i klass 2. Jag kände på tävlingen i helgen att jag inte får något bra flyt när de där kontaktfältshindrena är med. 2 på 2 av som vi försöker köra som beteende för att han inte ska hoppa för tidigt fungerar dåligt och hela nerfarten blir ett störande moment. Då vi har haft mycket problem med att han drar sig mot mig är det inte alls tip top att jag ska behöva ner och tjata på honom där. Sen är han som ett klister några hinder efter. Då blir det lätt fel!

Även igår hade vi problem. De gånger jag släppte ner honom utan att kräva stopp gick han fint efter men vips så hoppar han av för tidigt. Så nu har jag en ny plan. Jag måste få honom att jobba neråt mer av sig självt. Jag ska se vad jag kan göra och återkommer om lösningen.

Jag är medveten om att Kezo är sju år och aldrig haft ett helt fungerande kontaktfältsbeteende. Kanske kommer vi aldrig få ett heller, men med mycket träning kan vi förhoppningsvis få till det så att det för det mesta fungerar tillräckligt på tävling.

I övrigt då?

Ja, jag kan inte annat än säga att min hund är helt fantastisk just nu. Så enormt lyhörd och lättstyrd att vi, om man bortser från kontaktfälten, i princip nollade vartenda varv. Jaja, jag sprang fel första varvet men det kan ju knappast Kezo hjälpa. Han nollade den lösningen också! Jobbade jag på ordentligt igenom hela loppet höll vi en riktigt bra fart också! För att vara oss.

Åh vad mysig han är min hund!

RSS 2.0