Glädjespridning, men på vems bekostnad?

Det är vår och vår betyder kosläpp. Överallt görs det reklam för detta event. Ja, för det är vad det har blivit. Alla försöker krama ut lite uppmärksamhet och pengar ur en dag där korna släpps på bete. Efter ett halvår i en mörk och tråkig ladugård. Inte konstigt de har spring i benen? Inte konstigt de sprudlar av glädje? Inte konstigt de ser lite stela ut.

 

Skulle vi inte hellre se kor som lugnt går ut om dagarna, för att de får gå ut varje dag? Hela året.


Jag tänker att.. vad gör det om hundra år?

När jag läser min egen blogg (jag gör det ibland för att jag tycker den är bra, är det udda?) inser jag att det är hund, springa och nån enstaka gång lite jobb.

Jag har inget liv kan ni då ana?

Frågan är då, vad är ett liv? Enligt vår handledare på jobbet idag. Han som ska få oss att jobba tillsammans som ett team. Typ. Enligt honom finns det två saker i livet vi måste göra.

1. Välja

2. Dö

Det där med att dö tänkte jag vänta med. Så då väljer jag istället att glida med livet och göra det jag känner för. För tillfället är det vår och fint väder. Agilitysäsongen har dragit igång och jag är sugen på att komma i form. Så då tränar jag agility och springer i spåret. När jag inte jobbar.

Jag träffar mina vänner. Alldeles för sällan för tillfället men jag träffar dom. Dricker ett glas vin och funderar om saker som har med jobb, livet och kärleken att göra. Jag ska bli bättre på det. Göra det oftare. Men i övrigt är jag inte helt missnöjd med det jag kallar mitt liv. Jag har en underbar sambo, underbara vänner och en underbar hund. Ett jobb jag trivs med även om jag får gråa hår vissa dagar. Vad mer kan jag önska?

Så gör hon det igen

Ketchupmamman alltså.

Jag har länge funderat över hur jag skriver ett inlägg om varför jag tycker det är viktigt med delad föräldraledighet och varför jag vill ha det så när jag får barn. Men så tänker jag. Vem är jag att prata om något jag ännu inte upplevt? Jag kommer också stå där sen och vilja vara hemma! Möjligheten är ju rätt stor att jag gör det. Det tror jag också. Det är då jag hoppas att mannen i mitt liv fått en bättre information om sin roll än Ketchupmammans och ryter i och kräver sin rätt. Sin rätt att vara pappa.

Så läs vettja! Hon är fantastisk på att få det att låta så enkelt.

Sensationellt eller bara precis som vanligt?

Av någon anledning låg jag och funderade över reklam när jag höll på att vakna till liv imorse. Jag funderade över allt det sensationella de påstår sig kunna erbjuda och hur sensationellt det egentligen är.

Ta till exempel en deodorant som gått rätt frekvent ett tag nu som sägs kunna läka skador som uppstår efter rakning i armhålan då vi stackare sliter sönder hela vårt skinn (hallå, är det inte nya rakhyvlar vi behöver då?).

I vilket fall påstås det att denna deodorant kommer läka dina armhålor på, vänta nu..., ja, BARA sju dagar!! Först tänker jag att wow, coolt. Sen tänker jag efter. Inser att min kropp skulle klara den läkningen helt på egen hand, troligen på kortare tid. Jag skulle nog vara mer orolig över min egen läkningsförmåga än på min deodorant om jag gick runt med småsår under armarna som inte läkte på en hel vecka.

All mascarareklam ska vi inte tala om. Den borde förbjudas enligt lag.

8 mars, en dag som alla andra?

Den 8 mars har ju redan varit. Kvinnodagen. Ni kanske undrar varför jag inte firade med påmpa och ståt? Jag som är en genuskämpe. Typ.

Kanske är det just därför? Den 8 mars skrev en stor del av mina manliga vänner på facebook såhär:


"Tisdag 8/3 är alla kvinnors dag! Posta detta om du också är stolt över dina 364 dagar om året!"


Visst känns det sådär kul då? Varför ska vi få en dag om året? Kan inte alla dagar på året tillhöra alla?

Sätter det krydda på din tillvaro?

Saltet. På vägarna alltså.

Cykelvägen till mitt jobb har under vinterns lopp saltats så mycket att jag vissa dagr undrat om det haglat under natten. Stora vita kristaller av salt har krossats under cykelns däck. Det hjälpre mig förvisso att ta mig fram med cykel. Men är det värt det?

Igår bytte Adde däck på min cykel. Bakdäcket hade spruckit sönder. Är det saltet som torkat ut gummit tro? Och om det i så fall är det. Vad gör då saltet på naturen? På djurens tassar/klövar?

Nu när vägarna torkar upp är de vita av vinterns saltande. Hur mycket salt ska naturen ta för att vi inte ska behöva halka? Och halkar vi verkligen mindre? Vad hade hänt om vi bara lät snön packa till sig på cykelbanan och slängt lite grus på? Istället för att med hjälp av salt smälta snön, som sedan fryser till is när det blir för kallt för saltet att bita?


fina flickor skjuter ingen hare

Genusdebatten är glödhet just nu vilket såklart sprider vatten på min kvarn. Därför måste jag skriva ett inlägg till om en sak jag tycker är viktig.

Det här med vad som anses bra och inte bra. När vi tänker på genus ser vi att något måste göras. Så vad gör vi? Jo, vi gör om flickorna. För det är deras beteende som anses mindre värt. Att vara mjuk, rar och försiktig (ett beteende som anses flickigt) är inte alls lika mycket värt som att vara tuff, framåt och orädd (något som förknippas med pojkar). Därför uppmuntrar vi våra flickor att bli mer som pojkar.

När vi ska klä barnen och tänker genus tar vi bort allt rosa. Pojkarna får ha kvar det de har. Flickorna får jeans och blått och grönt. Kanske lite Spiderman också om vi är riktigt tuffa! För rosa är inte alls bra. Det är ju tjejigt. Aldrig att vi skulle klä våra pojkar i rosa. Det behövs inte. Vi kan känna oss medvetna ändå för vi klär barnen likadant. I blått och grönt och svart. Möjligen rött.

De leksaker vi väljer när vi är genusmedvetna är bilar och byggklossar. Vi tänker att det är bra. Dockor och matlagningsleksaker går bort. Det är omhändertagande vilket är en egenskap vi inte värderar som bra. Tänk om barnen ve och fasa väljer att bli sjuksköterskor? Eller förskollärare? Nej, usch! Dessa lågavlönade kvinnoyrken. Nu ska här skapas en ingenjör! Blir flickan ingenjör har vi lyckats i vårt genustänk.

Genus för mig är att värdera alla egenskaper (som inte är rent dåliga för att de skadar någon) lika. Alla yrken lika och alla klädval lika. Det jag vill ändra på är möjligheten för alla att själva hitta sin identitet utan att bli placerade i ett fack på grund av deras kön. Vi ska inte ta bort möjligheten att ha rosa och vara ömsint. Vi ska bara ge möjligheten att vara sån till fler. Liksom möjligheten att vara framåt och orädd och tuff.

Ja, jag vet att jag övergeneraliserar. Men i stort är det här vad jag ser. Mer eller mindre.

För att inte tala om vilket sjuhelvetes immunförsvar jag får

Idag betalade jag mina räkningar. Jag tillhör kategorin som vill ha det ur världen snarast möjligt efter lönens inträde på kontot. Så att man vet säkert vad man har kvar liksom. Inte bränner pengar man tror sig äga men som sedan försvinner.

Idag hade jag dessutom den stora glädjen att betala den första räkningen till de som under fyra års studier sett till att jag fått mat på bordet. CSN. 2300 kr rullar imorn ut från mitt konto och in på deras. Inte mer än rätt såklart, men surt när jag vet att min inkomst inte är många hundralappar mer än ingångslönen för en outbildad lagerarbetare. Vad är fyra års studier när man väljer att arbeta med något så oviktigt som barn?

Nu säger ni att det viktigaste faktiskt är att jag trivs med mitt jobb och att jag som lagerarbetare skulle kräkts lite i munnen varje dag. Sant. Men varför ska jag vara så jävla nöjd? För att jag är kvinna? Då ska jag se det som mitt kall att torka rumpor, snornäsor och nerkissade byxor om dagarna? Då ska jag tänka att jag faktiskt har pluggat i fyra år för att ge optimal pedagogisk utbildning till barnen och att det ska vara glädje nog?

Jag vill inte byta jobb. Verkligen inte. Men jag tänker inte sitta still och vara glad för att jag har ett mysigt jobb och därför inte känna att lönen spelar roll. Om andra med motsvarande längd på utbildning kan tjäna dubbelt så mycket som mig, varför ska jag då vara nöjd?

Jag måste bara säga åt er en sak

Jag är ett big fan av bloggaren Ketchupmamman. Hon är grym, rolig och fantastisk. Hon är dessutom helt fantastisk på att skriva inlägg om genus. De två senaste bör läsas då de handlar om precis det jag tror på! Det finns ingen anledning egentligen att jag skriver mer om det efter detta. Hon säger ju det jag tidigare försökt säga. Vi skapar våra barn.  -- Med vi menar jag samhället. Klädföretagen. Föräldrar. Förskolor och skolor.

Inlägg 1

Inlägg 2

Gillar du det du läser är det bara att gräva vidare i bloggen. Hon har massa bra saker att säga. Både allvarliga och roliga och allt i en enda röra!

Hu sjukt är det inte egentligen?

Har ägnat kvällen åt förlossningsteve. Fråga mig inte varför. Ena stunden vill jag kräkas, i nästa blir jag yr och svimfärdig. Det är ju helt galet att något så stort som ett barn, ska igenom nåt så litet som en snippa. Hallå liksom? Vem kom på den idén? Ja! Vi gör kvinnan 20% svagare fysiskt än mannen.. Vi ger henne mens.. Tuttar som är ivägen.. Men hallå, nåt mer borde vi komma på? Jag vet! Vi låter henne klämma ut barn också!! Hoppas hon spricker!

fast på slutet när allt slutat lyckligt ch barnen är ute och lustgasen gör att mamman inte känner smärtan. Då ser det ju lite fint ut, faktiskt.

Dagens visdom

"När man är en björn med en mycket liten hjärna och tänker ut saker,
upptäcker man att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan,
är annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på."

Nalle Puh

Om jag sticker dig skithårt i tandköttet. Älskar du mig då?

Ett besök hos tandläkaren är tydligen ett måste. Man ska vara rädd om de gaddar man har. För till skillnad från de små, som blir glad för varje ny tappad tand, blir man tandlös om de försvinner.

Jag blir dock lite chockad varje gång jag är där över hur ont allt gör. Ja, jag fick skrapa lite tandsten och ja, det kanske måste göra ont. Men om hon ska mäta en "ficka" i tandköttet med en smal pinne, varför måste den vara sylvass och varför måste hon trycka stenhårt med den så att det gör ont ända in i hjärnsubstansen?

Varför är den lilla spegelns handtag och baksida gjord av kall, stenhård metall?

Varför är mojängen man biter i när man ska ta en röntgenplåt kantig och stenhård så att den skär in i alla delar den kommer åt?

Varför måste man sedan betala en mindre förmögenhet för denna tortyr?

Jag hade i alla fall inga hål. Jippi. Eller nåt.

Råd för bättring

Pratade med lillasyster igår om att må dåligt av stress. Även om den allra värsta downperioden verkar vara över för den här gången har jag fortfarande ganska tydliga tecken på stress. Jag fick en liten bunt med råd som är ganska lätta att följa för att må bättre och de är väl egentligen rätt glasklara, men när man är nere i träsket och harvar är den enda tanken man kan tänka att man vill sova.. Så därför printar jag ner dem här, så jag kan återvända och påminna mig själv:

1. Det begärs inte mer av dig bara för att du är tjej och nyutexad. Det som begärs är att man gör sitt bästa den tid man jobbar.

2. Ta därför inte med jobb hem. Skriv upp allt du jobbar utöver, som övertid, så att det syns. Alternativt gör inte jobbet.

3. Var aktiv på fritiden så att du inte får tid att tänka på jobbet. Var social och gör roliga grejer.

4. Läs, då kommer du in i en annan värld och kan koppla bort jobbet.

5. Prata med folk du jobbar med och berätta hur du känner.

Det ni gärna får hjälpa till med är det där med roliga saker. Nu, mina älskade vänner, är det snart dags att leka tycker jag! Tack kära syster för att du tar dig tid!

Jag tror jag mår bra!

Ja, det gör jag verkligen! Det har varit en underbar vecka på jobbet med sådär lagom lite barn så vi verkligen haft tid att ha roligt! Vi har också hunnit fixa inför vårterminen vilket känns bra! Efter att ha löst av alla andra för att dom ska få planera under hela hösten känns det som att det faktiskt var min tur nu att få lite tid över. Imorgon har vi elva barn i hela huset på 3 personal så vi får nog en mysig dag då också!

Andra saker som får mig att må bra:

- Jag har valt att inte fortsätta med den mentala träningen med agilitygänget. Mental träning som får mig att må sämre mentalt, är kanske inte bra. Det var roligt, men motivationen att läsa fanns bara inte. Nu ska jag ta tag i skönlitteraturläsningen som jag längtat efter under min studietid. Då ska jag inte börja läsa för att plugga igen, även om det är intressant läsning.

- Långa promenader med vänner. Senast igår var jag och Carro, som jag inte träffat på allt för länge, ute i en och en halv timme i skogen och pratade om livet, plugg, jobb och allt mellan himmel och jord.

- En inplanerad kväll med underbara Anja och Julia på lördag för att dricka vin, laga mat och spela spel. Jag ser verkligen fram emot den och det var länge sen jag kände att jag hade ork för en bortkväll.

Jag tror minsann jag hamnat med fötterna ner och huvudet upp igen!


Vad hände med året?

Liksom Hedvig satte jag upp mål för året som komma skulle. Året var 2010 och det är på god väg att ta slut. Här har ni målen:

Så vad ska jag göra med året?

- Opponera på examensarbetet och få det godkänt och därmed få en lärarexamen.
- Bredda mig en extra termin för att därmed få behörighet att arbeta även i förskolan.
- Få ett jobb i skola eller förskola.
- Flytta.
- Träna och tävla Kezo i agility så att han kommer upp i hoppklass 2.
- Hålla Jonna igång så att hon fortsätter vara pigg och göra en seniorkontroll under hösten.
- Använda mitt träningskort på Friskis & Svettis som jag skaffade idag.
- Må bra!

Ja, ni ser. Det är stora förändringar på gång i mitt liv och jag ser verkligen fram emot att skaffa mig ett liv som vuxen. Det är nu det börjar..

Så.. Hur gick det?

- Vi fick till och med VG på examensarbetet och breddningen utfördes även den. Jag är numer examinerad lärare för förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare åldrar!

- Jag fick en tillsvidareanställning på en förskola utanför Linköping där jag trivs väldigt bra!

- Jag flyttade i september till en tvåa i Ryd.

- I våras kom jag och Kezo upp i klass 2 i hoppklass. Vårens första tävling till och med!

- Jonna blev sjuk och fick somna in i höstas.. Hon är oerhört saknad!

- Friskis och Svettis funkade. Ett tag. Jag får nog ge upp det där. Motion ute är nog mer min melodi.

- Överlag har jag mått som en bra! Som ni ser har större delen av mina mål uppfyllts och som ett plus i kanten har jag ju dessutom träffat en man. En man som jag verkligen trivs med och vill leva resten av mitt liv tillsammans med!

Ja, som sagt. Jag skulle vilja påstå att jag satte upp ganska realistiska mål. Att Jonna skulle bli sjuk kunde jag ju inte räkna med innan och att hålla henne igång fram till dess var det bästa jag kunde göra av situationen! Det där med Friskis och Svettis fick väl bli ett sista försök att inta gymet. Nu får jag släppa det och hitta nya sätt att hålla igång, sätt som passar mig och mitt liv! Nu återstår att fundera över vad jag vill med det här året. Det är ett svårare år att fundera över. Jag återkommer om det!

Det kommer bli kiss

När man är sjukt kissnödig och har på sig termobyxor med skärp, byxor med skärp och dessutom inte vill gå in med snöblöta skor. Då kommer det nästan kiss i byxan. Så att ni vet.

 

superhjältar kissar nog aldrig på sig. Eller nästankissarpåsig..


Tack å bock

Tack för fina kommentarer på blogg och i mailform. Det känns skönt att veta att ni finns. Ni är de bästaste!

Idag gjorde jag allt jag var tvungen att göra på jobbet. Tog inte med mig något hem alls. Avbokade en kvällsaktivitet till och sitter och läser fina bloggar, äter mat jag tagit mig tid att laga och myser lite med den finaste hunden som finns!

Jag säger typ förlåt

Det är flera saker som jag sagt att jag ska göra, men som jag inte gjort det senaste.

- Jag har tänkt åka hemhem flera gånger. Det finns vänner, bäbisar och valpar och mammor, pappor och systrar som borde besökas.

- Jag borde åkt till vänner utanför landet. I andra länder. Som en udde typ.

- Jag skulle på bokcirkelträff idag.

- Jag har vänner här i Linköping som inte fått sin beskärda del.

Det finns säkert ännu mer. Som hunden och sånt.


Idag när jag satt på bussen på väg hem från jobbet kände jag att orken bara rann av mig. Helt. Bara tanken på att göra något överhuvudtaget fick mig att bli gråtfärdig. Jag är för trött.

Jag ska ändra mina jobbförhållanden om en dryg vecka. Då kommer jag få en fast placering vilket jag hoppas gör att det känns mer stabilt på jobbet. Jag ska planera bättre och prioritera. Jag kan inte sitta med jobb jämt.

En mörk årstid gör det tuffare att vakna tidigt för det är mörkt mörkt mörkt. Mörkt när jag åker till jobbet och mörkt när jag kommer hem. Men snart vänder det mot ljusare tider igen!

Jag SKA orka ha ett liv, det ska jag. Men jag vill ändå att ni ska veta att jag för tillfället inte har orken. Jag måste prioritera mig själv ett tag nu. Träffa vänner när jag känner mig pigg nog, för vännerna gör mig glad! Men jag kan inte boka upp mig på för mycket saker. Jag måste kunna säga nej när kroppen säger stopp.

Jag älskar er massor, det ska ni veta!

Studenterna har koll

Läste en artikel i tidningen StudentLiv om en undersökning som gjorts bland studenter (universitet/högskola). Det kontrollerades helt enkelt vad studenterna röstade på i valet som var nu i september.

Resultatet visade att hade studenterna fått rösta själva hade de Rödgröna fått egen majoritet och varken SD eller KD hade kommit över 4%-gränsen. Vilket drömresultat!

Det är så mysigt my ass

Förespråkare för den svenska vintern brukar köra med argument som:

"det är ju så kul med variation! Hur skulle man annars uppskatta våren och sommaren?"

"det är ju så mysigt att krypa upp i soffan med te och tända ljus!"

"jag älskar höst- och vinterkläder!"

Mina argument låter så här:

"det är ju så härligt att cykla till jobbet i motvind och snö som piskar mig stenhårt i ansiktet!"

"det är ju sjukt najs att inte kunna åka till ridskolan och rida för att man inte vågar skeppa ut bilen i rädsla för döden."

"det är grymt kul när barnen på jobbet börjar gråta för att dom är blöta och kalla efter en förmiddag ute. Alternativet är att de river stället så där härligt inne!"

"jag älskar känslan man får när plogbilen kör sådär riktigt nära cykelbanan att all snö liksom väller ut precis där man cyklar!"

"jag känner också att vinterkläder är sjukt hett. Speciellt plastpåsarna jag har på fötterna för att de inte ska bli blöta när all blötsnö trängt sig igenom mina ack så bra (?) gore tex!"


Tidigare inlägg
RSS 2.0