I helgen har vi tävlat agility i Tranås. Gårdagen bestod i en femfelare i hoppklass som kändes jättebra och ett diskat agilitylopp.

Idag när jag banvandrade hopploppet kände jag att det var en bana som passade mig och Kezo bra. Mycket svängar, mycket framförbyten. Det gjorde den också. Passade oss alltså. Vi var de enda i klassen som inte fick några hinderfel. Vi nollade alltså! Nästan.

Vi fick 0,56 tidsfel. Trots ett lopp med flyt och fart. Bra fart för att vara Kezo. Borde inte det räcka för en pinne i klass två? Jag började nästan gråta. En bana som passar oss. En bana där vi är de enda som nollar. Så får jag ingen pinne för att vi är en halv sekund för långsamma.

Så här i efterhand har jag fått höra att domaren ifråga alltid har tajta referenstider och att det finns de som väljer att inte tävla för honom just på grund av det. Det är ju en liten tröst. Men den ger mig ingen pinne.

Jag vann klassen och det är jag såklart glad över. Jag är jättenöjd över Kezo och känslan i loppet. Jag är bara ledsen över att tiden inte räckte, trots att det kändes så bra.

Jämför jag tiderna i hoppklassen med de i agilityklassen ser det ut så här:

	Hopploppet: Genomsnittstid i mål: 39.83 sek
	Referenstid: 38 sek

Agilityloppet:

	Genomsnittstid i mål: 43.34 sek
	Referenstid: 54 sek

I agilityklassen låg alltså genomsnittet mer än 10 sekunder under referenstiden. I hopploppet nästan 2 sekunder över. Jag hade mer än en sekund snabbare tid än genomsnittet och jag får ingen pinne. Men men. Såna är spelreglerna. Det kommer fler lopp!

Agilityklassen dag två då? Ja, jag missade ett hinder på banan. Hade inte riktigt taggat till mig efter hopploppet än. Men han kändes pigg och det var kul eftersom det var fjärde loppet på en helg!

Idag var vi bäst av 29 starter i hoppklassen. Vi vann! Imorn ska jag vara sjukt glad över det!