Idag åkte vi till ridhuset för att träna på hel bana. En agilityklass 1 som innehöll lite svårigheter som jag och Kezo verkligen behövde jobba på!

Bakombyte vid slalom fick vi lite problem med till en början men när han väl förstod vad jag ville gick det riktigt fint!

Tunnelingångar som inte var helt självklara gick kanon hela passet.

Blindbyten gick bra de också!

Kontaktfälten fick jag påminna om första varvet, sen gick de bra. Dumt att behöva påminna men nöta, nöta, nöta.

Bakombyte inför balans och gunga finns inte på film men tränades på. De gick bra!

Raksträcka gick kalas!

Allt gick inte klockrent från början idag. Jag valde att inte göra de enklaste lösningarna utan utmanade med svårigheter jag visste vi har. Till slut landade vi på en bra mellanväg där jag gjorde de byten som passade oss bra, utan att för den sakens skull göra byten som inte passade banan. Filmen visar valda delar av det som gick bra. Det är ju det roligaste liksom!

 

Det roligaste med hela passet var att Kezo sprang hela tiden och inte var slutkörd när vi var färdiga. Han var så framåt att han lekte en stund med lilla Ymer medan vi plockade in hindrena. Det börjar kanske bli lite krut i collien!

 

En HTC wildfire är nu beställd! Iphone kommer inte innanför våra dörrar. Här är det visst android som gäller. Nu vill jag bara att den ska anlända så att jag kan slita mitt hår medan jag lär känna den!

Jag är så galet trött att jag inte vet vad jag heter. Att ha måndagsöppning på jobbet måndagen efter att vi helt sonika fått ge bort en timme är ett hån mot mänskligheten. Men men. Vem behöver mer än 4 timmars sömn?

I vilket fall måste jag berätta om gårdagens roligaste uttalande. Vi var i Stockholm igår. Jag, syrran, syrrans pojkvän, kusinen, kusinens pojkvän och mormor. Mormor var den som levererade.

Vi hade gått på ett fik för att, ja, fika. I kön var det en kvinna som frågade mig vad en av kakorna var för något för hon såg dåligt. Det är en havreboll sa jag. Som chokladboll fast utan kakao. Kvinnan kräktes lite i munnen och svor en lång ramsa över vilken vidrig kombination jag just presenterat för henne. Det tyckte jag var lite kul vilket ledde till att jag var tvungen att återberätta händelsen när vi satt oss vid vårt bord.

Här inser mormor att jag använder den politiskt korrekta benämningen chokladboll och inte negerboll som hon är uppväxt med. Vi förklarar att jo, det har ju vi också fått höra men att det inte är helt ok att säga längre. Här kommer mormor med dagens chock.

Mormor: "Negerboll hette det ju på vår tid. Precis som negermage."

Vi: "Va????"

Mormor: Ja, en sån där chokladbiskvi. De heter ju negermage."

Vi: "Va????"

Ja, så fortsätter det. Vi var lätt förundrade att folk förr faktiskt var sugna på något som kallades negermage. En negerboll är ju ändå (om man inte associerar för fritt) bara en boll som är brun liksom. Men en negermage är ju en mage från en människe! Vem vill äta det? Ja, tack gode gud för politisk korrekthet.

I vilket fall hade vi en riktigt trevlig dag i Stockholm med Skansenbesök och god mat!

På jobbet uppskattades ett par saker extra mycket idag:

1. Den här låten som vi lyssnade på och dansade till på morgonsamlingen

2. När jag, Ida, imiterade förbannad hamster genom att ligga på rygg och fräsa. Jag fick göra imitationen flera gånger och ungarna skrattade högt varje gång! Sedan berättade jag historien om hur hamstern på något mystiskt sätt förlorade livet, hamnade i frysboxen och sedan i ett ormgap.

 

Efter jobbet fick jag med mig Adde till Ikano. Där handlade jag:

 

- tröja

- byxor

- skärp

- underkläder

- rosa bajspåsar

- mjukisbyxor till Adde för att stilla mitt dåliga samvete

 

Idag hämtades även ut ett paket från ellos innehållande:

 

- ett par joggingskor

- ett par rosa tygskor

När jag kom hem efter en rätt tuff arbetsdag idag mötte jag Adde i dörren. Han skulle ut och springa med Kezo. Jag behövde alltså inte rasta hund alls utan kunde dimpa ner i soffan med en chokladbit som han köpte åt mig igår! Hundrastningar och chokladbitar är kärlek rakt igenom.

Ja, så många steg har jag gått än så länge idag. Sen jag fått på mig kläder imorse. Då stegräknaren ska vidare till nästa jobbarkompis imorn valde jag att inte klämma fast den på mina gamla urtvättade underkläder.

Jag är ganska nöjd. Speciellt med tanke på att Susanne som gick igår hade 17 000. hehe. Vi tävlar förvisso tillsammans, mot andra arbetslag, men man blir ju ändå lite sporrad att vara lite bättre än de andra. Efter kvällsrundan med Kezo är jag uppe i över 20 000.

Mina steg är fördelade på dessa övningar:

- Morgonpromenad

- Cykelrunda till jobbet (ger väldigt lite steg per kilometer men alltid något)

- Vanlig dag på jobbet där jag rör mig ganska mycket för det mesta.

- Promenad 20 minuter på rasten på jobbet.

- Cykelrunda hem från jobbet.

- Rastrunda med Kezo.

- Långpromenad 1½ timme med Kezo och Julia.

- Upp för trappor, ner för trappor, bort till köket, tillbaka till soffan etc. etc.

Min långpromenad gav nästan 10 000 steg bara den. Det betyder att min vanliga arbetsdag med rastrundor ger ungefär 10 000 steg. 10 000 steg är vad vi borde gå ungefär på en dag. Har man alltså ett jobb dit man tar bilen och där man sitter still större delen av dagen. Då är det inte självklart att man kommer upp i sina 10 000 steg om man sedan heller inte går någon promenad eller tränar något hemma på kvällen. Tänkvärt.

Nästa gång det är min tur att ha stegräknare måste jag slå mitt eget antal! Klarar jag 25 000 tro?

Idag var vi iväg på ridhusträning. Jag sa ju häromdagen att jag skulle göra jaakko. Det gjorde jag! Den ena kombinationen hade ett ställe där jaakko passade perfekt och det gick verkligen kanon! När vi tar svängen mitt i en bana och är i fart och jag inte står stilla och väntar in utan glider in i position i farten så hoppar han gladeligen över hindret fast jag vänder ryggen till det. Det kändes bra!

Andra saker vi gjorde idag var runt, som också gick fint, framförbyten som vi fick till riktigt tajt, tråckling och ett par lite luriga slalomingångar. De måste vi träna mer på. Han ska kunna leta reda på dem själv fast jag inte följer med hela vägen fram. Det kan han inte jättebra idag. Det han däremot kan är att ta hela slalom fast jag springer före och förbi slalomet. Det är bra!

Det kändes bra att köra igenom ett par kombinationer med luriga svängar idag efter några veckor med fartträning på lättare övningar. Vi behöver fortfarande fartträning men att känna på svårigheter mellan varven är ett måste om vi ska hålla oss på topp!

Men den här helgen har våren gjort antåg. Igen. Vår betyder vårstädning och det har jag börjat med här hemma. Medan Adde varit iväg och spelat dataspel. Genus?

Jag har packat en låda med de varmaste vinterkläderna. Ingen mer kyla tack. Jag har möblerat om lite och fixat iordning en skohylla så att alla skor inte står huller om buller i hallen. Jag har planterat om en blomma. Jag har dammat hyllor och dammsugit. Köket lämnar jag åt Adde att fixa tror jag.

Igår hann jag även med en långpromenad med Julia i solen. En vända till hemköp med Julia för köp av godis och en lugn och skön kväll i soffan framför Alice i underlandet. Med Julia.

Adde drog iväg en sväng ikväll och jag tänkte att eftersom jag har sovmorgon så kan jag och Kezo ta lite kvällshäng och inte gå och lägga oss skittidigt som alltid annars. Snackade med bror på chatten vilket var riktigt kul! han bor ju i Nebraska och det är svårt att ta sig dit för en fika liksom.

Sen pratade jag en snabbis med Josefin (inte syster utan Josefin med Era och Azlan) också och fick ett par länkar med övningar vi tänkte skulle passa bra på söndag. Övningarna innehöll Jaakkosar. Svängarna jag älskade i somras men som jag nu inte får till riktigt. Tittade och tittade och tittade på filmerna och sen kopplade jag Kezo och gick till fotbollsplanen en bit bort. Där finns en trasig bänk som i princip är som ett hinder. Där tränade vi Jaakko, runt och Jaakko igen. I djup, tung snö och lite halvmörker men vad tusan. Vi hade kul och lite lärde vi oss nog. Som att runt inte borde vara några problem att lära sig. Som att jakkon såklart funkar, om vi bara tränar på den på rätt sätt! Så i det ljusa ridhuset med riktiga hinder ska vi göra det på söndag, träna jaakko på riktigt!

Det är kul att jag verkligen fått igång agilitysuget igen! Kanske är det mina valpplaner som gör att jag vill lära mig själv lika mycket som jag vill lära Kezo. Bättre att jag fortsätter göra nybörjarmisstag på honom, som är van! Så att jag vet mer när hund nummer 2 kommer in i bilden. Då får jag massa nya nybörjarsaker att lära mig såklart då ingen hund är den andra lik. Men jag vet förhoppningsvis hur man gör en jaakko. =)

Var det igår. Idag är det snö igen. Jag undrar. But why?? Jag accepterade snön i februari. Då är det liksom vinter. Men i slutet på mars är det inte vinter längre.

Det har varit vinter i 5 månader. Nästan halva året. Jag vill påstå att det är för länge. Orken försvinner när vi inte får hopp om vår. Våren är den bästa årstiden på hela året. Allt känns lättare då. Solen skiner, fåglarna kvittrar, det är inte längre mörkt, kallt och halt. Fortsätter det så här blir det ingen vår att tala om.

Så nu till frågan. Vilket land bör man flytta till för bättre utsikter? Jag behöver inte ha sommar året om, men mer värme än kyla. Vore bra om det fanns lite svenska skolor/förskolor för mig att jobba på. En dator är väl en dator oavsett var man bor kan tänkas?

Av någon anledning låg jag och funderade över reklam när jag höll på att vakna till liv imorse. Jag funderade över allt det sensationella de påstår sig kunna erbjuda och hur sensationellt det egentligen är.

Ta till exempel en deodorant som gått rätt frekvent ett tag nu som sägs kunna läka skador som uppstår efter rakning i armhålan då vi stackare sliter sönder hela vårt skinn (hallå, är det inte nya rakhyvlar vi behöver då?).

I vilket fall påstås det att denna deodorant kommer läka dina armhålor på, vänta nu..., ja, BARA sju dagar!! Först tänker jag att wow, coolt. Sen tänker jag efter. Inser att min kropp skulle klara den läkningen helt på egen hand, troligen på kortare tid. Jag skulle nog vara mer orolig över min egen läkningsförmåga än på min deodorant om jag gick runt med småsår under armarna som inte läkte på en hel vecka.

All mascarareklam ska vi inte tala om. Den borde förbjudas enligt lag.

Den här beskrivningen hittade jag hos John och jag kände att jag borde sprida den vidare. Jag passar nog in mest på agilitynörden tror jag. Delvis för att min hund är så långsam att jag faktiskt kan springa nästan lika fort. haha

Här följer en vägledning till de olika hundsporterna (nåja, några av dem) med utgångsläge ifrån din egen personlighet! Antingen väljer du sport utifrån hur bra beskrivningen stämmer in på dig själv (var ärlig!!) eller, ännu mer spännande, titta på de sporter du själv (eller dina vänner!) håller på med och häpna över vad ditt val avslöjar om dig som person! OBS!! Inga klagomål kommer att beaktas! Det är inte mitt fel att du är som du är! ;-)

SPÅR
Sporten för den sanne individualisten! Kan utövas helt utan att man behöver ta hänsyn till andra människor, något som du ser som ett stort plus. Spårmänniskan vet alltid själv bäst, och eftersom ingen annan följer med ut i skogen, är spår den överlägsna grenen vad gäller bortförklaringar -ingen annan än DU vet ju vad som egentligen hände där ute i skogen! Ingen ser heller alla dina misslyckanden, utan det är helt upp till ditt eget rymliga samvete hur du vill beskriva att din träning gått! (Vissa spårmänniskor medtager alltid extra apporter och spårslut för att kunna dölja ett eventuellt misslyckande -även på tävling!)

Viktiga karaktärsdrag
Ensamvarg, duktig på att räkna steg och pinnar, skarp syn (du tar apporten, inte hunden), måttligt terränggående, bra på att hitta på undanflykter. Hemsk sångröst för att skrämma bort älgar är ett plus!

SÖK
Spårets motsats! Perfekt för dig som vill studera hur människor fungerar i grupp -intriger, maktbalans, skiftande ledarskap. En bra övning för framtida deltagande i "Expedition Robinsson", du kommer garanterat att vilja rösta bort minst en deltagare per träningstillfälle! Bra sport för den som inte har så bra lokalsinne -även den vimsigaste brukar hitta tillbaka de 50 metrarna till mittstigen efter någon timme. Söket har nackdelen att alla andra i gruppen vet exakt hur uselt din hund går -men samtidigt har du fördelen av att kunna skylla alla dessa misstag på de andra i gruppen! Usla figgar och slarv på stigen kan ju få det bästa sökhundsämne att tappa sugen! Hade du bara en bättre grupp så...

Viktiga karaktärsdrag
Älskar att argumentera, bra på att skylla på andra, mycket terränggående (älskar du att kasta dig utför stup och hala bergshällar i 100 knyck är sök den enda sanna grenen för dig!), klarar av att ligga still i en snödriva eller inlåst i en nedgrävd låda hur länge som helst utan att förfrysa eller drabbas av klaustrofobi.

RAPPORT
Grenen för de sanna latmaskarna! Du låter hunden och hjälpföraren göra hela jobbet och sitter själv och fikar på A-stationen! En rapportmänniska bör ha mycket is i magen och gärna leva efter tesen "Går det så går det", för hunden kommer du inte se skymten av under hela träningspasset. En stor förkärlek för att sitta och fika, filosofera eller halvsova långa stunder i sträck är meriterande. Kommer inte hunden tillbaka, kan du hitta på vilka förklaringar som helst -ingen har ju sett den ute på sträckan, så hur skulle de andra i gänget kunna avgöra vad som är sant eller ej!?

Viktiga karaktärsdrag
Lugn, lat, optimist. Tar dagen (och träningen) som den kommer. Förkärlek för långa fikapauser.

SKYDDS
Grenen för dem som egentligen ville bli yrkesmilitärer eller poliser eller bara vanliga väktare men som i själva verket inte ens får bli dörrvakt på stans värsta sylta. En stor förkärlek för militärgrönt och kamouflage är ett måste! Du tycker inte om att träningsmetoderna ändrats de senaste 30 åren, och du förstår fortfarande inte vad alla dessa sällskapshundar har på Brukshundklubben att göra!? Du har mycket svårt att känna igen andra raser än schäfer och börjar gärna dina argument med "på MIN tid..." eller "det var bättre förr!" och du tillhör det lilla fåtal som tycker att gällivarehäng faktiskt är riktigt snyggt... En perfekt sport för den som vill fylla sin bil med munkorgar, skyddsärmar och andra attiraljer som visar att du verkligen är en sann bruksmänniska!

Viktiga karaktärsdrag
Självsäker, dryg, bakåtsträvande. Förmåga att se ner på alla andra grenar. Macho. Uppskattar hunddressyr a la 60-talet...

LYDNAD
Grenen för dig som inte vill ta ett steg själv utan att bli kommenderad! Passar alla utan fantasi och initiativförmåga, träningen utförs med slavisk noggrannhet och förändras aldrig. I lydnaden riskerar du aldrig att behöva bege dig ut i skogen, utan kan tryggt stanna kvar på din klippta gräsmatta eller klubbens lydnadsplan. Kräver minimal kondis och smidighet av föraren. Passar den som inte vill att hunden ska tänka och arbeta självständigt utan bara lyda! Perfekt gren för att få låta hunden sota för alla dina misslyckanden, taskiga självkänsla och maktbegär. Äntligen har du fått någon som till och med du kan bestämma över och hunsa med!

Viktiga karaktärsdrag
Dålig självkänsla, maktgalen, långsint, fantasilös. Måste uppskatta att traggla samma trista moment om och om igen. Förmåga att ta order från andra utan att tänka själv.

AGILITY
Grenen för dig som inbillar dig att du visst kan springa lika snabbt som din hund, samt skrika och vifta med armarna på samma gång! Du är den ständige optimisten som tror att trots att din hund diskat ut sig i tre lopp på raken, så kommer den ändå att vinna i det fjärde (och svåraste) loppet! Hoppet över ger dig aldrig, däremot överger dig ofta flåset, och ibland hunden. Men du är lika glad för det. Det kommer ju fler lopp. "Om inte..." säger du så fort du klivit av banan. Du har tusen förklaringar på vad som blev fel och varför. Du är expert på att se alla domarmissar och vet så väl att den ena klon faktiskt var på kontaktfältet så det så! Du tävlar mest för att träffa andra glada optimister -som inte heller kommer någon vart med sina hundar. Du tycker att det borde delas ut fler och större priser och tar glatt emot jumborosetter.

Viktiga karaktärsdrag
Älskar att springa och bli svettig, förmåga att både vifta, skrika och hoppa upp och ner samtidigt när hunden diskar sig, duktig på bortförklaringar, rosett-bög.

IPO
Grenen för dig som misslyckats i andra bruksgrenar och som snabbt behöver återställa ditt självförtroende -i IPO kan alla bli världsmästare, för än så länge så är du garanterat ensam på din klubb att tävla i den grenen! Ett klart övertag! Eftersom ingen annan förstår din träning, kan de inte heller se dina misstag, och om de tror sig se några sådana så förklarar du att "nere på KONTINENTEN" så vill man minsann ha hundar som gör precis som din! (Lugn, du behöver inte ha varit på "kontinenten" för att använda detta knep, det räcker med att ha hört någon annan säga att det är så...) IPO har även fördelen att spåren går i maklig takt över väl klippta gräsmattor -ingen risk att du ska tvingas få bra kondition eller bli terränggående. Även den fetaste tysk klarar av dem, så du kommer inte att ha något problem! IPO är snäppet bättre än skydds för den pryltokige; här finns milliarder livsviktiga prylar att köpa och hänga upp på hundburen! Och det bästa av allt; du måste byta ut dem så fort du hör om något nytt "nere på KONTINENTEN"!

Viktiga karaktärsdrag
Missförstådd världsmästare, macho, pryl-tokig, förakta svensk-skyddet och anse att allt som kommer utifrån automatiskt måste vara bättre än det vi redan har hemma i Sverige. Kunna hitta på egna skojiga termer när ord som "drifter" och "belastningsbar" börjar kännas uttjatade... 

Den 8 mars har ju redan varit. Kvinnodagen. Ni kanske undrar varför jag inte firade med påmpa och ståt? Jag som är en genuskämpe. Typ.

Kanske är det just därför? Den 8 mars skrev en stor del av mina manliga vänner på facebook såhär:


"Tisdag 8/3 är alla kvinnors dag! Posta detta om du också är stolt över dina 364 dagar om året!"


Visst känns det sådär kul då? Varför ska vi få en dag om året? Kan inte alla dagar på året tillhöra alla?

Igår dundrade vinterkräket in i min kropp. Hemma hos mamma, redo att börja besöksrundan till vänner. Nehe. Varvade mellan säng och toallet hela kvällen. Kräkas är inte kul. Inte nånstans.

Idag kräks jag inte och har lyckats ta mig hem till Linköping. Men jag mår sådär. Lite småilla och är grymt trött. Imorn ska jag vara hemma och repa mig.

Årets värsta sjuka. Den som klarar sig ifrån den är en lycklig människa. Jag var inte lycklig igår.

Vecka 12 är tydligen den officiella(?) OVERALLSVECKAN. Lite sent tycker jag. Det är ju vår då! För varmt att dra på sig bävernylonsdressen då kan jag tycka.. Jag äger ju ingen heller och att köpa en ny så här när den kalla perioden är slut känns inte så kul. Finns de ens att köpa i vuxenstorlek nu?

För det kan väl aldrig vara en sån här som menas?

 

Vad tror ni ungarna på jobbet tycker om min fina ovve?

Igår var det en liten extrainsatt agilityträning i ridhuset då jag, Hedvig, Josefin och Therese åkte dit för att träna bana. De andra har unghundar som behöver träna klass 1-bana och jag har Kezo som behöver springa fort på lättare bana.

Nu blev det en bana som dessutom var ganska smålurig och gav även oss lite mer rutinerade ekipage svårigheter att tampas med men jösses vad nöjd jag är! Slalomingångarna sitter hur säkert som helst och tunnelingångarna likaså. Han springer, även om det kan bli fortare. Och bara det att nästan inget krånglar gör ju att vi spar tid.

Jag känner mig väldigt trygg när jag kör Kezo nu. Han gör ALLTID rätt, så länge jag gör det jag ska och det är en väldigt härlig känsla! Kontuerlig träning lönar sig helt klart!

Jag har varit dålig på att svara på sms det senaste. Jag har varit dålig på att höra av mig. Jag är toktrött. Igen. Jag är inte arg på någon. Jag tänker bara att, jag svarar sen och så glömmer jag bort det. Enklaste sättet att få kontakt med mig och få svar är via mail. Kan vara bra att veta!

Nu ska jag göra något jag tänkt göra hela veckan. Men som jag tänkt, jag gör sen. Boka resan hemhem för helgen. För åka hemhem vill jag! Längtar efter mamma och vill träffa kompisar!

Saltet. På vägarna alltså.

Cykelvägen till mitt jobb har under vinterns lopp saltats så mycket att jag vissa dagr undrat om det haglat under natten. Stora vita kristaller av salt har krossats under cykelns däck. Det hjälpre mig förvisso att ta mig fram med cykel. Men är det värt det?

Igår bytte Adde däck på min cykel. Bakdäcket hade spruckit sönder. Är det saltet som torkat ut gummit tro? Och om det i så fall är det. Vad gör då saltet på naturen? På djurens tassar/klövar?

Nu när vägarna torkar upp är de vita av vinterns saltande. Hur mycket salt ska naturen ta för att vi inte ska behöva halka? Och halkar vi verkligen mindre? Vad hade hänt om vi bara lät snön packa till sig på cykelbanan och slängt lite grus på? Istället för att med hjälp av salt smälta snön, som sedan fryser till is när det blir för kallt för saltet att bita?

Jag är rätt lättroad. Dåliga skämt är precis i min smak. Alltså fastnade jag på http://damnyouautocorrect.com ikväll efter att ha blivit tipsad genom en annan blogg. Skrattade så det nästan kom kiss ibland!

Exempel:

Dagens agilitypass bestod i hel agilitybana + hoppklassövning. Banan skulle vara klass 1 men var bra mycket svårare än en vanlig klass ett. Övningen var ett vanligt S med hopp, långhopp, platt tunnel, slalom och däck.

Dessvärre blev det lite kommunikationsmiss i gruppen idag så vi var för många hundar på för kort tid när vi skulle köra bana men det här gick bra respektive mindre bra idag:

- Hindersug. Sjukt bra på hoppklassbanan! Jag kunde vara långt ifrån och han drog på hindren i väldig fart! I banan var jag lite stressad tyvärr men han gjorde vad han skulle trots att jag var lite virrig.

- Slalom. Väldigt fina slalomingångar när jag gjorde vad jag skulle. Jag kunde dessutom springa ifrån fint och göra framförbyte medan han var igång.

- Kontaktfält. Var tyvärr lite stressad när vi körde den banan så gav honom inte någon rättvis chans vilket resulterade i slarv.

Överlag är jag väldigt nöjd! Han springer grabben! På tisdag ska vi köra bana med några andra ekipage i ridhuset vilket känns skönt då just banan blev lite haffsig idag. I april är det tävling igen. Då ska vi vara i toppform!

En fördel med att vara hemma den här helgen är att det går en skidkavalkad utan dess like på teve. Vasalopp och herrarnas femmil i skid-VM går av stapeln idag! Vilket härligt skidväder det är ute dessutom. Nästa år SKA jag köpa skidor! Åkte ju lite när jag spårade inför vårt lilla vasalopp och det kändes kanonskönt. Mycket satt kvar från när jag åkte mycket.

Igår började jag vårens motionering i alla fall! Första joggingrundan för året gav jag och Kezo oss ut på! Inte särskilt långt och inte särskilt snabbt, men det kändes fint i kroppen. Kan nog öka på längden rätt snabbt tror jag. Det finns hopp om konditionen för både mig och Kezo!

Nu är det dags att uppdatera min bloggsida igen! Utseendet är nytt och våranpassat. Efter en sån här dag är det vårkänslor i mig. Då ska bloggen våras!

Ja, jag är hemma i helgen. Ibland måste man prioritera.

Tänker jag att det snart är SOF igen! Det firar vi med en liten film från året som var lite bättre. Med all säkerhet.

Idag fick jag belöning för mitt hårda slit igår. En härlig dag med underbara ungar! Precis vad jag behövde som uppladdning för helgen. Imorn bär det av till Norrtälje för att fira Maria som fyller 25! Julia och Anja följer med så det blir en rolig bussresa dit också!

Och så några bilder:

 

hemma

 

 

 

Nya datorn!

 

 

Den sötaste nörden!

Imorse gick jag upp snortidigt och var på jobbet över en timme innan jag egentligen började. Jag skidade förstörda spår tills svetten rann och satte upp start- och målskyltar på ställen som inte var gjorda för skyltar.

Barnen var redan när de kom sådär mysigt uppspelta och ljudnivån var sådär mysigt hög som den bara kan vara i en för trång lokal med för många barn.

Vi släpade med oss skidor som inte provats hemma och gick till spåret med alla barn. Ingen kunde såklart sätta på sig skidorna själv och ett par skidor av 14 passade bra. Redan här började jag svettas som en gris. När sedan det första paret skidor ramlade av efter 5 meter och det sedan fortsatte i samma tempo i drygt en timme kände jag mig sådär lagom mör. Jag har aldrig fäst så många skidor på så många små barnfötter någon gång i hela mitt liv. Barnen grät för att inget funkade och de som inte grät skrek på hjälp. Jaja.. några barn harvade lugnt med bra skidor. Men de var få.

Dagen fortsatte i samma kaos då rutiner som byrts gör barngruppen orolig. Det var nog en av de värsta jobbdagarna so far. Så vad säger jag när föräldrarna hämtar?

"Åh vad kul vi hade!! Han/hon var sååå duktig och åkte två varv!" "Ja, visst är det kul att hitta på såna här grejer med barnen ibland så att det händer nåt roligt och kul!"

Barnen hade kul! Små stunder hade jag det med. Men om någon frågar mig nästa år om jag vill ansvara för Lilla vasaloppet tänker jag säga upp mig. Direkt.

Jag är som jag tidigare nämnt inte någon bakare. Jag har alltid tidigare haft åsikten att alla sötsaker bör inhandlas då bakning är onödigt slit.

Men som ni såg i tidigare inlägg köpte jag en bok med cupcakerecept på bokrean. Idag testades recept nummer ett. Det gick över förväntan måste jag säga! Inte för att det var ett svårt recept jag valde, men ändå!

 

 

 

Vaniljcupcakes med hallonsylt. Lite varierad form på dem men jag skyller delvis på formar från eldorado =)

Nu skriver jag första blogginlägget på min nya dator som kom idag! Min gamla började gå sämre och sämre och hoppet om ett liv inom en längre period fanns inte kvar. Så för att inte riskera en krasch mitt i användande beställde vi den här i söndags. Allt är nersparat på extern hårdisk och nu sitter jag i soffan med ny dator i knät och känner mig helnöjd!

Nej, det är ingen Mac.