Bröllopshysteri big time råder just nu i detta land. Kronprinsessan skall äkta sin man av folket. Daniel. Kul för dom att Mr Kung sa ja. Kul för Mr Kung att känna sig som han lever för jättelänge sen och fortfarande får gifta bort sin dotter. Typ.

Men nu ska jag inte snöa in i det. Då snöar jag bara bort mig själv. Men helt ärligt, hur kul är det att behöva gifta sig offentligt? Det är som Kär och galen med Lotta Engberg fast större och med ett något större mediaspan. Viktoria ska skrida fram i en klänning hon säkert inte valt själv, i fula långa ärmar, inför människor hon inte känner som viftar med flaggor och i sitt stilla sinne undrar. Varför viftar jag med en flagga?

Om jag någon gång gifter mig (och det vill jag gärna göra någon gång) vill jag göra det i en klänning jag valt själv, med en man min pappa inte behövt godkänna (men hemskt gärna får tycka om) och inför släkt och vänner jag tycker om och som aldrig under hela dagen/kvällen i sitt inre undrar: Vad gör jag här?

Vi ska inte gå in på kyrkbröllop. Jag tror ni anar var jag står där. Men det är inte det viktiga. Det viktiga är att man får välja själv: var, när, med vem, hur och om man alls vill. Helst ska man ju vara rätt överens med part nummer två också. Helst.

Som ni ser uppe i hörnet är jag ambassadör för knullträdet.se

Detta är inte för att jag vill att ni ska knulla mer. Nej. Jag vill att ni ska skydda er mer. Detta för att jag är sjukt rädd om er och inte vill att ni ska smittas av något knasigt.

Gå in och gör testet för att se hur många ni egentligen delat baciller med under era resor i sänghalmen. Det är en kul grej, men skadar inte att få upp ögonen lite för det här med kondom. Så jäkla trist är det inte och så lätt värt det!

Min älskade Karin skrev om åldersnojja häromdagen. Tyckte att det var gammalt som gatan att fylla 27 år i år. Jag kan inte annat än hålla med. Men vad gör man?

Det bästa med hela inlägget var dock kommentaren: "Jag är glad över att jag i alla fall inte är singel för då skulle jag verkligen ha panik eftersom jag skulle vara tvungen att hitta någon och vara tillsammans ett tag och sen börja kunna planera för framtiden." Tack vännen! Nu känns allt mycket bättre! Menar du att singelliv och 27-års ålder inte går ihop sig? Jaha.. Då får jag väl gå ut och gräva ner mig i snömassorna då antar jag.

Men tror jag är nöjd ändå med livet. Jag har ju gjort en del skojjiga saker genom åren:

- Hade en grym barndom för att börja från början.
- 3 fantastiska år med underbara vänner på gymnasiet.
- Jobbade några år efter gymnasiet för att bestämma mig för vad jag vill bli.
- Började plugga till lärare.
- Har varit en aktiv student som varit delaktig och engagerad i många olika saker.
- Har träffat ännu fler underbara vänner.
- Har haft ett och annat förhållande så att jag nu faktiskt vet på ett ungefär vad jag söker.
- Har två underbara hundar som för det mesta ger mer glädje än gråa hår!

Nu ska jag bara plugga färdigt, skaffa ett jobb oc flytta! Sen ska jag gifta mig med mannen i mitt liv och leva lycklig i alla mina dagar! Så det så!