Det är flera saker som jag sagt att jag ska göra, men som jag inte gjort det senaste.

- Jag har tänkt åka hemhem flera gånger. Det finns vänner, bäbisar och valpar och mammor, pappor och systrar som borde besökas.

- Jag borde åkt till vänner utanför landet. I andra länder. Som en udde typ.

- Jag skulle på bokcirkelträff idag.

- Jag har vänner här i Linköping som inte fått sin beskärda del.

Det finns säkert ännu mer. Som hunden och sånt.


Idag när jag satt på bussen på väg hem från jobbet kände jag att orken bara rann av mig. Helt. Bara tanken på att göra något överhuvudtaget fick mig att bli gråtfärdig. Jag är för trött.

Jag ska ändra mina jobbförhållanden om en dryg vecka. Då kommer jag få en fast placering vilket jag hoppas gör att det känns mer stabilt på jobbet. Jag ska planera bättre och prioritera. Jag kan inte sitta med jobb jämt.

En mörk årstid gör det tuffare att vakna tidigt för det är mörkt mörkt mörkt. Mörkt när jag åker till jobbet och mörkt när jag kommer hem. Men snart vänder det mot ljusare tider igen!

Jag SKA orka ha ett liv, det ska jag. Men jag vill ändå att ni ska veta att jag för tillfället inte har orken. Jag måste prioritera mig själv ett tag nu. Träffa vänner när jag känner mig pigg nog, för vännerna gör mig glad! Men jag kan inte boka upp mig på för mycket saker. Jag måste kunna säga nej när kroppen säger stopp.

Jag älskar er massor, det ska ni veta!