Hur många kärnor har din familj?

Ja, ni som känner mig vet att barn står mig varmt om hjärtat. Ni vet också att jag gärna funderar över det här med familjeförhållanden. Vad är en kärnfamilj och finns det verkligen en typ av familj som kan klassas som sådan?

Känner ni mig ännu bättre än så anar ni nog att mitt svar på den frågan är nej. Eller ja. Beroende på hur man formulerar svaret. Jag skulle svara så här:

"En kärnfamilj är en familj där ömhet, respekt, glädje och kärlek bygger grunden för en gemenskap där alla känner sig delaktiga och lika mycket värda."

Jag fick ett svar av Sofia angående mitt tidigare inlägg om regnbågsfamiljer och insåg att jag inte är så påläst som jag skulle önska. Jag kopierar in hennes svar direkt:

"...det är lagligt att inseminera två tjejer i Sverige, men längre köer & man får inte skaffa syskon med den andra mamman sen om man skulle vilja det. Kostar olika i olika län också så även här kan det bli en dyr historia. (men såå värt det)

Adoption är också det lagligt i sverige nu av homosexuella par, men det finns inga?? vad jag vet givarländer som går med på att homosexuella adopterar. Så det kan bli en låååång process.
"

Tack för upplysningen Sofia! Och tack för att du fick mig att återigen börja tänka. Vad tänker jag på? Jo, jag inser att jag under mina 4 år på lärarprogrammet har blivit matad med den klassiska gamla kärnfamiljen med mamma, pappa, barn och att denna familj väldigt sällan ifrågasätts och diskuteras. Vi går ut som färdiga lärare, redo att möta Pelle och hans mamma och pappa. Självklart är Pelle mammas och pappas biologiska barn. Är Pelle standard? Nja.

Jag ska i dagarna skriva en artikel där jag belyser ett valfritt ämne inom förskolan. Nu har jag alltså ett tillfälle att lära mig mer om ett ämne vi läst så lite om på utbildningen. Vilka barnfamiljer möter vi i förskolan och hur kan vi förbereda oss på dessa möten?

Jag har lånat en lunta böcker idag:

- Uppväxt, familjeformer och barnens bästa av Ingrid Söderlind.

- Mot alla odds - regnbågsföräldrars berättelser om att bilda familj och få barn av Karin Zetterquist Nelson

- Adopterad - lämnad. Vald. Och sen? av Lotta Landerholm

- Familj i förändring av Gunilla Maria Olsson

- Död åt familjen av David Coop

- Förskolebarnets relation till sin familj - förändrade förutsättningar och föreställningar av Bo Blomquist

Det är nästan synd att det är ett litet arbete som ska skrivas. Det är roligt att skriva om saker som engagerar.

Kommentarer
Postat av: sanna

Vad roligt, du får gärna tipsa om några böcker är bra. Intressant läsning, för du har så rätt, Pelle är verkligen inte standard.

2010-04-28 @ 19:04:22
URL: http://blogthing.wordpress.com
Postat av: Olle B

Vi är alla så olika. För de utpräglade jagmänniskorna är kanske inte kärnfamiljen så viktig. De söker bekräftelse från de flesta de lär känna och har inte så många frågor att ställa. För vimänniskorna är de känslomässiga kontakterna viktiga. De behöver ha någon som väntar på sig, någon som förstår vad man försöker säga, någon att vara glad tillsammans med och någon som bryr sig om fast man ibland är odräglig. Det är ingen lätt process, men en ständig mystillvaro blir snart tröttsam. Att tillsammans lösa svåra problem ger en skön känsla av samhörighet.

2010-05-08 @ 11:08:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0