För det är Kezos födelsedag, hurra hurra hurra!

Tänk att det är 6 år sen den lille skiten såg världens ljus första gången. En liten korv var han då. Nu är han en ståtlig collie i sina bästa år!

 

Kezo som valp.. söt va?

 

 

6 år senare får han minsann plats i knät också!

I lördags ramlade mamma in här helt spontant! Jättekul! Min mamma är en av de bättre i mitt liv. Så i helgen har vi snackat skit, ätit kopiösa mängder onyttiga saker och jag har utbildat mamma i facebookanvändande!

Nu var det inte bara för att umgås med sin älskade dotter som mamma kom hit. Nej, hennes irländska setter Yascha har börjat löpa och då mamma har en okastrerad hanhund fungerar det inte alls. Jag som har en kastrerad hanhund fixar det bättre så vi gjorde ett hundbyte. Mamma tog med sig Jonna hem idag och lämnade Yascha här.

Flummigare hund får man leta efter, men hon är ruskigt mysig och charmig! Så vi ska nog få mysiga veckor tillsammans vi tre som är här. =)

Egentligen skulle jag åkt på agilitykurs den här helgen med flickorna från Hjo Brukshundklubb. En bilfärd på 15 mil enkel resa ingick. Ser vädret ut såhär blir det ingen resa. Jag som sett fram emot en kurs med Kezo!

Livhanken måste gå före. Vi kan inte offra våra liv för en hundkurs, men det känns ändå tråkigt. Får göra det bästa av situationen nu och verkligen vila upp mig den här helgen! Ska äta på [hg] med Julia ikväll som tröst!

where everybody knows your name...

För er som missat det så är jag en hundnörd. Mycket kommer fram här då det ingår i min vardag. Men ibland vill jag fundera mer nördigt än nånsin och då känns det inte som det passar sig här längre. Därför finns http://kezomedflera.wordpress.com för er som också är hundnördar eller av någon anledning ändå vill läsa även om sånt!

Så välkommen dit också om du vill!

Mina hundar äter ca en säck hundmat i månaden tillsammans. En säck hundmat kostar 599 riksdaler. Det svider i en fattig students lilla portmonnä vill jag lova. Undra vem som äter lyxigast, hundarna eller jag? Jag äter nog dyrare, men knappast näringsrikare.

såna här flashiga grejer finns inte på de matförpackningar jag har i mitt skafferi?

Men, dessvärre, är det faktiskt så att smakar det så kostar det. Försöker jag mig på en billigare variant kommer det ut lika snabbt där bak som det kommer in. I ännu större, mer illaluktande, format dessutom! Pälsarna tappar sin lyster och musklerna sin spänst. Så ja, det är väl lika bra att acceptera. Skaffar man hund får man vara beredd att punga ut..

 

endast det bästa är gott nog åt mina odjur..

 

 

 

 

 

Fick lite bilder av Julia nu som jag måste lägga upp.. Hon har en mycket bättre kamera än mig och tar jättefina bilder!

Idag lämnad jag och Julia in examensarbetet för, förhoppningsvis, sista gången! Så skönt så! Jag hade med hundarna till campus så direkt efteråt drog vi till vallamassivet och vidare till vallaskogen för en skön långpromenad. Det uppskaddade både vi och hundarna. Lagom kallt, snö, ingen nederbörd. Kunde varit mer sol dock, men man kan ju inte få allt!

 

 

Har precis anmält till en agilitytävling i Örebro i mars. 6 mars ska vi klämma in oss 3 personer, 3 border collies, en collie och en tax i en bil för att sopa banan (ridhuset) på pinnar! Ja, den där sista hoppinnen vore inte fel!

Har också, trots pengabrist, budat hem en furminator på tradera för att få fason på colliens päls. Massa gammalt dött som måste rensas bort nu!

nån som testat?

 

Jag känner att jag redan från början här ska berätta för er vem Mira Ku är.

När jag gick gymnasiet fick jag en häst. En liten vit, bockande häst. Hon hette Mira Ku, kallades Mira, och hon var speciell, genomsnäll, mysig och till en början svår för mig att hantera.

Med åren blev både jag och Mira mer samspelta och tillsammans hade vi många fina turer i skogen. Många mysiga kelstunder i boxen och på något vis har den där hästen hängt sig kvar i mitt medvetande.

Efter ungefär fyra år jobbade jag heltid och då räckte inte tiden till längre. Jag hade nyss skaffat en liten hundvalp vid namn Kezo och jag fick välja mellan ett liv med hund, eller ett liv med häst. Valet blev hund och det har jag inte ångrat. Men Mira kommer alltid att vara hästen som hette Mira Ku!



Den vackraste hästen..

Följ min blogg med bloglovin