Om ni undrar var jag är

Vilket ni säkert inte gör. Men i alla fall. Jag packar upp. Handlar saker för hela lönen. Inser att jag ändå inte har något hemma. Äter mat sittandes på ett bord med dator och tallrik på en byrå. Ja, men typ så.

Men. Jag trivs. Det kommer bli bra. Det är större. Mer utrymme. Vi får plats. Hundarna och jag. Adde kan till och med få vara här och leka utan att vi slår ihjäl varann i trängsel. Så det så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0