Man kan ju ha ett liv. Eller inte.

Den här veckan är inte nådig. Igår, jobb och utbildning. Hemma halv nio på kvällen. Idag, jobb och lönekriteriemöte. Är nog hemma halv nio på kvällen. Imorn, hoppas komma iväg för ridning. Är nog hemma halv nio. Torsdag, workshop på mateljén efter jobbet. Är väl hemma vid halv nio.

Minst en morgon den här veckan kommer jag börja gråta och jag kommer nog inte orka åka hemhem i helgen som jag tänkt. Jag blir så trött. Speciellt när väckarklockan ringer 05.30.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0