För en del. En del tänker kanske. Gud så skönt. Inget hundnörderi. Men i alla fall. I söndags tränade vi ju agility. Det är en hel evighet sen och tänker inte trötta ut er med massvis med information jag till viss del glömt. Men det var ett bra pass!

Mycket kontaktfält, som han inte var helt bra på till en början. Av någon anledning går veckorna mellan träningarna superfort och jag får aldrig riktigt till ordentlig aktivering. Antingen är jag krasslig, som denna veckan. Eller så är det snöstorm, som förra veckan. I vilket fall tragglade vi och mot slutet mindes han ju att bakbenen ska vara kvar och frambenen vara nedanför och han ska stå stilla.

En rolig kombination med massa framförbyten, snurrar och en lite knepig slalomingång och utgång med för den delen, ingick också i träningen. Framförbyten tränar vi för sällan men det kändes bra och han lyssnade riktigt fint. Jag MÅSTE jobba vidare med självständigare slalom. Jag har lite nöjt mig med säkra ingångar och inte krävt att han ska kunna jobba själv i själva slalomet också oavsett var jag befinner mig. Bättring på mig!

Nu sitter jag och vilar bort min hosta framför Vinterstudion och håller tummarna för att jag ska orka med träning imorn också och ber om ursäkt till min älskade hund för att han fått en tråkig vecka. Igen.

 

Det är u sånt här vi ska göra.. När vi inte tränar agility. Lägga en bra grund. Bättring bättring!