En dags avbrott, men nu är det dags igen! Klockan ringer kl 5 och pigg och kry kastar jag mig ut i verklighetet på nytt. Eller ja, kanske inte pigg, men relativt kry. VFU är ju kul. Jag vet att jag har 40 minuter av vila på tåget sen. Jag fixar de tidiga mornarna!

Jag har börjat prata med en person från förr. Man inser hur länge sen det var man först tänkte tanken att man började bli vuxen. Troligen hade man ju inte direkt rätt. Är jag vuxen nu? Blir man det nånsin? Vill man bli det fullt ut? Måste livet som student ta slut först? Skaffa ett jobb? Ja, det är det jag vill nu! Jobb och flytt!

 

I belong were you are, Anna. Tycker du inte?