Att jag klarade mig från kräk? Icke. Imorse vaknade jag av den karaktäristiska känslan av illamående. Check på den! Dock hade jag tur. Det var några snabba snack med Ulrik under morgonen och sen har jag sakta men stabilt återgott till respektabelt skick.

Konstigt det där att när man slappnar av och tänker Yes! Jag klarade mig! Då kan kroppen helt plötsligt lägga ner energi på att bli sjuk. Det är som när man har VFU. Kroppen vet att det inte är så många veckor man är ute och att sjukdom då är typiskt dumt. Så den håller sig frisk. Sen när VFU:n är slut och kroppen slappnar av och tänker Yes! ja, då sparkar det ena efter det andra lös.

Jag har en smart kropp. Den tänker.